Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet besökte Vindeln den 13 oktober och höll ett föredrag för Skogstekniska klustrets styrelse om jämställdhet och lean produktion.
Lean bygger på teorier från 30-talet och som sedan utvecklades i Japan efter andra världskriget. Det finns idag ett stort intresse för lean produktion i såväl industri som i offentlig förvaltning och lean har varit en produktionsfilosofi som kommit och gått under 35 år i Sverige. Lean har sin styrka i effektivitet, flexibilitet och kvalitet, men kan om det inte kombineras med delaktighet leda till minskad humanism, ökade sjuktal, och minskad jämställdhet.
– Det finns två olika varianter av lean produktion, säger Lena Abrahamsson, varav den ena är väldigt renlärig med fokus på effektivitet medan den andra betonar delaktighet mer. Här i Sverige är det den andra modellen som slagit igenom.
–Min erfarenhet är att de renläriga är de som bara har läst böckerna, medan de som har besökt Japan och sett hur man jobbar med lean i verkligheten förespråkar den andra modellen, säger Martin Ärlestig, Komatsu Forest.
Kön eller genus är något som görs överallt och ligger till grund för sociala strukturer i samhället och på arbetsplatsen.
–Ofta kan könsstereotyper vara lättare att bryta i hemmet än i yrkeslivet, säger Lena. Hon menar att hemmavid är det vanligt att kvinnor snickrar och att män tar hand om barn, medan det är betydligt mer ovanligt i arbetslivet.
Lena redovisade resultat från studier hon gjort inom pappers- och massaindustri på arbetsplatser med olika könsuppdelning. Studierna visade att i de företag som var enkönade eller könssegregerade (män och kvinnor arbetar med olika uppgifter) var kön och könsordningen väldigt viktigt. På arbetsplatser som var könsblandade var det här med kön inte någon stor sak. Uppgiften som alla arbetsplatserna stod inför var att introducera lean produktion i sina organisationer, vilket innebar stora organisationsförändringar på arbetsplatserna. En av studiens slutsatser var att enkönade och väldigt könssegregerade arbetsplatser klarar omställningar sämre än de arbetsplatser som är könsblandade.
–Det verkar som om könsblandade arbetsplatser är mer flexibla och har lättare att ställa om, säger Lena.
Arbetsplatser som tar med sig kunskaper om jämställdhet har större chanser att bli framgångsrika eftersom de kan använda fler perspektiv och därmed tillgå fler förslag på lösningar. Lena har kommit fram till att det verkar som om att jämställdhet är en förutsättning för långsiktigt hållbar utveckling av en arbetsplats.
–Det gäller att hitta rutiner som påminner om att använda ett jämställdhetsperspektiv. Det är lätt hänt att trilla tillbaka i invanda hjulspår som varken är bra för lean produktion eller jämställdhet, menar Lena.
