Vid Skogforsks norra forskningsstation i Sävar pågår en studie av sågkedjor och hur de påverkar avverkningskapaciteten. Syftet är att effektivisera slipningen av sågkedjorna vilket i sin tur ska generera positiva effekter på kapaciteten och förbättra virkesvärdet.
Skördarens uppgift är central inom skogsindustrin och kapmomentet utgör upp emot 11 procent av maskinens effektiva arbete. Sågkedjans kapacitet är en avgörande faktor för att inte skördarens produktion ska hämmas. Att förkorta kaptiden skulle i sin tur kunna bidra till en ökad effektivitet och i slutändan ett ökat värde på virket.
Jämför kedjor från olika tillverkare
Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan kaptid och förekomsten av skador på virket. I december 2017 inleddes en ny studie där avverkningskapacitet och energiåtgång för nya kedjor testas. Kedjor från olika tillverkare och som slipats med olika metoder ingår i studien.
– Genom att effektivisera kapmomentet kan man öka skördarnas produktivitet och minska bränsleförbrukningen. En effektivare kapning innebär också att förekomsten av så kallade kapsprickor minskar vilket är bra för sågverken, säger Björn Hannrup, forskare vid Skogforsk, skogsbrukets branschforskningsinstitut.
Testas i Sävar
Studien genomförs vid Skogforsks forskningsstation i Sävar. Där finns en testanläggning med ett hydrauldrivet skördaraggregat från Komatsu Forest. Aggregatet är utrustat med ett flertal sensorer vilket gör det möjligt att studera kapförloppet i detalj.
– Vi utvärderar sågkedjorna genom att kapa stockar med olika diameter, där vi mäter parametrar som kaptid, vridmoment för sågmotorn samt hydrauloljans tryck, flöde och temperatur, säger Mikael Andersson, forskningsingenjör vid stationen i Sävar.
Kunskapsöverföring
Resultaten från studien kommer att publiceras i en arbetsrapport från Skogforsk samt presenteras på ett seminarium med maskinförarinstruktörer. Det har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för att föra informationen vidare till entreprenörer och maskinförare.
– Vi kommer nu kunna möta branschens behov av objektiv information kring sågkedjors prestanda. Från användare och tillverkare av kedjor samt från maskintillverkare och sliperier, säger Björn Hannrup.
Ett väl fungerande samarbete
Studien pågår till och med juli 2018 och genomförs via ett samarbete mellan Skogforsk, Sveaskog och Skogstekniska klustret.
– Om forskare kan komma fram till hur det går att korta ner kaptiden för skördaren så vinner hela skogsindustrin på det. Dessutom behöver våra klusterföretag som tillverkar skördare få ökad kunskap om olika kedjor och slipningar för att kunna göra sina produkter ännu effektivare. Därför är det viktigt att stötta den här typen av projekt. säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.
– Att samarbeta med Skogstekniska klustret och våra andra partners har känts logiskt och har fungerat bra, avslutar Björn Hannrup.
Projektet finansieras inom Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation, som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Sveaskog och Skogforsk.
Bildtext: Kapriggen som används i studien.
Vid Skogforsks norra forskningsstation i Sävar pågår en studie av sågkedjor och hur de påverkar avverkningskapaciteten. Syftet är att effektivisera slipningen av sågkedjorna vilket i sin tur ska generera positiva effekter på kapaciteten och förbättra virkesvärdet.
Skördarens uppgift är central inom skogsindustrin och kapmomentet utgör upp emot 11 procent av maskinens effektiva arbete. Sågkedjans kapacitet är en avgörande faktor för att inte skördarens produktion ska hämmas. Att förkorta kaptiden skulle i sin tur kunna bidra till en ökad effektivitet och i slutändan ett ökat värde på virket.
Jämför kedjor från olika tillverkare
Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan kaptid och förekomsten av skador på virket. I december 2017 inleddes en ny studie där avverkningskapacitet och energiåtgång för nya kedjor testas. Kedjor från olika tillverkare och som slipats med olika metoder ingår i studien.
– Genom att effektivisera kapmomentet kan man öka skördarnas produktivitet och minska bränsleförbrukningen. En effektivare kapning innebär också att förekomsten av så kallade kapsprickor minskar vilket är bra för sågverken, säger Björn Hannrup, forskare vid Skogforsk, skogsbrukets branschforskningsinstitut.
Testas i Sävar
Studien genomförs vid Skogforsks forskningsstation i Sävar. Där finns en testanläggning med ett hydrauldrivet skördaraggregat från Komatsu Forest. Aggregatet är utrustat med ett flertal sensorer vilket gör det möjligt att studera kapförloppet i detalj.
– Vi utvärderar sågkedjorna genom att kapa stockar med olika diameter, där vi mäter parametrar som kaptid, vridmoment för sågmotorn samt hydrauloljans tryck, flöde och temperatur, säger Mikael Andersson, forskningsingenjör vid stationen i Sävar.
Kunskapsöverföring
Resultaten från studien kommer att publiceras i en arbetsrapport från Skogforsk samt presenteras på ett seminarium med maskinförarinstruktörer. Det har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för att föra informationen vidare till entreprenörer och maskinförare.
– Vi kommer nu kunna möta branschens behov av objektiv information kring sågkedjors prestanda. Från användare och tillverkare av kedjor samt från maskintillverkare och sliperier, säger Björn Hannrup.
Ett väl fungerande samarbete
Studien pågår till och med juli 2018 och genomförs via ett samarbete mellan Skogforsk, Sveaskog och Skogstekniska klustret.
– Om forskare kan komma fram till hur det går att korta ner kaptiden för skördaren så vinner hela skogsindustrin på det. Dessutom behöver våra klusterföretag som tillverkar skördare få ökad kunskap om olika kedjor och slipningar för att kunna göra sina produkter ännu effektivare. Därför är det viktigt att stötta den här typen av projekt. säger Lena Jonsson, projektledare vid Skogstekniska klustret.
– Att samarbeta med Skogstekniska klustret och våra andra partners har känts logiskt och har fungerat bra, avslutar Björn Hannrup.
Projektet finansieras inom Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation, som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Sveaskog och Skogforsk.
Bildtext: Kapriggen som används i studien.
