Den 20 januari genomfördes Skogens dag för sjunde året i rad, men första gången digitalt. Från skogsutredningens 50 förslag till skogens roll i framtidens cirkulära bioekonomi; Skogens dag vände och vred på högaktuella utmaningar - och gav kanske några ledtrådar om framtiden. Under eftermiddagspasset blev det dags att utforska det många ser som nyckeln till att få visionen om det hållbara skogsbruket att gå ihop; teknik och digitalisering.
Jonny Holmström, professor vid Umeå universitet, inledde med ett anförande om möjligheterna med AI men talade också om utmaningarna som kommer med en låg digital mognad och en svårdefinierad framtid i otakt med tekniksprången. Digitalisering KAN skapa många värden men strategierna måste alltid anpassas efter rådande kulturer om förändringarna ska kunna tas emot och faktiskt få genomslag. Jonny menar att det finns fyra barriärer för den digitala transformationen:
- Den digitala mognaden varierar - både mellan bolag men också inom bolag. Digitalisering kan ha helt olika betydelser för två personer i samma ledningsgrupp och det är därför viktigt att enas om gemensamma definitioner innan strategiarbetet kan börja.
- Supply/demand-kedjan är bruten. När data stannar inom bolaget istället för att delas öppet hämmas kommande led i kedjan från att tillvarata och vidareutveckla tjänster och produkter.
- Låg nivå av innovation. I jämförelse med andra branscher finns det väldigt få startups inom skogsbranschen, vilket bidrar till en trögrörlig industri.
- Låg digital kompetens. Många konstaterar att den digitala kompetensen är låg och vill göra något åt det, men vet inte hur man kommer vidare.
Det nystartade AI-labbet med finansiering av Kempestiftelserna kan vara ett viktigt verktyg för att komma förbi några av barriärerna. Labbet tar emot externa partners som vill kompetensutvecklas inom AI och samtidigt kan tillhandahålla data som labbet kan analysera, ompaketera och lära av.
En annan väg vidare är att mäta den digitala mognaden, vilket Jonny Holmström hoppas kan underlättas av det nya verktyg de tagit fram. Med hjälp av verktygets fyra mätindikatorer kan ledningsgrupper skapa en gemensam bild av nuläget och få bättre underlag för nästa steg. Ännu ett verktyg är Mistra digital forest academy - ett nyligen initierat utbildningspaket som erbjuds till det svenska skogsbruket.
Jonny avslutade med att dela ut två kängor, den första i riktning mot sin egen hemmamiljö. Universiteten måste dels ta ett större ansvar i att stimulera skogliga start-ups och dels måste de bättre säkerställa att studenterna faktiskt är anställningsbara när de lämnar universitetet. Med tanke på den ständiga teknikutvecklingen är det även viktigt att möjliggöra för människor att återvända för kompetensutveckling efter några år på arbetsmarknaden.
Den andra kängan var i form av ett rent underkännande av skogsutredningen, då den helt och hållet förbiser digitaliseringens roll i skogsbruket. Av skogsutredningen kan man nämligen inte lära sig mer än att digitalisering är viktigt och att det förmodligen kommer mer av det i framtiden. Budskapet till utredarna kunde inte vara tydligare - sådana plattityder hade inte resulterat i något annat än underkänt för Jonnys studenter.
Den efterföljande paneldiskussionen spann vidare på alla de möjligheter som kan öppnas upp om de digitala verktygen används på rätt sätt och, i enlighet med Jonnys skarpa ord, anpassas efter den rådande kulturen. Panelen bestod av Peter Assarsson, general manager Komatsu Forest, Johan Ekenstedt, vd Arboreal, Anna Wallner, projektledare Södra och Jonny Holmström, professor Umeå universitet. Ida Bränngård, skogstjänstechef Stora Enso Skog, skulle ha medverkat men fick förhinder.
Peter Assarsson fick stå branschen till svars för den påstådda datahamstringen och förklarade dilemmat med att det sällan har med det enskilda företagets data att göra - infrastrukturen för att ta emot och kunna bearbeta datan måste också finnas. Vem som grundlägger denna infrastruktur är en fråga utan självklart svar, men Jonny Holmström förespråkade att staten ger uppdraget till Skogforsk, som redan idag gör ett omfattande arbete med skogsdata. Risken finns annars att man förbiser data som en viktig resurs - utöver själva skogsråvaran.
Den inlåsta datan kan alltså hållas delvis ansvarig för branschens tröga utvecklingstakt, men även för bristen på start-ups. Mer och framför allt öppen mätdata skulle ge upphov till en mängd nya affärsidéer där nytänkande företag kan analysera, ompaketera och marknadsföra olika typer av skoglig data, menade panelen samlat. Jonny Holmström rekommenderar storbolagen att satsa på interna inkubatorer för att massera fram idéer från de anställda till så kallade corporate startups.
Nya digitala applikationer har även potential att accelerera utvecklingen mot det som kallas precisionsskogsbruk, tror Johan Ekenstedt som själv står bakom världens största skogliga mobilapp. Men det gäller att våga bryta gamla mönster och arbetssätt. Även Anna Wallner tror på ökad precision, där bättre metoder kan ge bättre resursanvändande. Ett bra exempel är markberedning, precis som filmen visade. Idag markbereder vi ett helt hygge, men med framtidens metoder kan vi se till att bara markbereda där det ska bli en planta som faktiskt växer upp och lagrar kol. Digitalisering och smart dataanalys kan alltså ge oss ett mildare skogsbruk, utan att tumma på produktiviteten.
Panelen enades om att vi om 10 år är en bra bit på väg mot ett verkligt hållbart skogsbruk, med allt smartare användning av digitala verktyg och högre automationsgrad - med både människa och miljö som vinnare.
Del 1: Skogsutredningen - låter vi utredningens detaljer stå i vägen för helheten?
Del 2: Har skogen en roll i den cirkulära ekonomin?
Eller besök Skogens dags hemsida
Hela sändningen går att se på Coeos plattform till och med 3 februari 2021.
Den 20 januari genomfördes Skogens dag för sjunde året i rad, men första gången digitalt. Från skogsutredningens 50 förslag till skogens roll i framtidens cirkulära bioekonomi; Skogens dag vände och vred på högaktuella utmaningar - och gav kanske några ledtrådar om framtiden. Under eftermiddagspasset blev det dags att utforska det många ser som nyckeln till att få visionen om det hållbara skogsbruket att gå ihop; teknik och digitalisering.
Jonny Holmström, professor vid Umeå universitet, inledde med ett anförande om möjligheterna med AI men talade också om utmaningarna som kommer med en låg digital mognad och en svårdefinierad framtid i otakt med tekniksprången. Digitalisering KAN skapa många värden men strategierna måste alltid anpassas efter rådande kulturer om förändringarna ska kunna tas emot och faktiskt få genomslag. Jonny menar att det finns fyra barriärer för den digitala transformationen:
- Den digitala mognaden varierar - både mellan bolag men också inom bolag. Digitalisering kan ha helt olika betydelser för två personer i samma ledningsgrupp och det är därför viktigt att enas om gemensamma definitioner innan strategiarbetet kan börja.
- Supply/demand-kedjan är bruten. När data stannar inom bolaget istället för att delas öppet hämmas kommande led i kedjan från att tillvarata och vidareutveckla tjänster och produkter.
- Låg nivå av innovation. I jämförelse med andra branscher finns det väldigt få startups inom skogsbranschen, vilket bidrar till en trögrörlig industri.
- Låg digital kompetens. Många konstaterar att den digitala kompetensen är låg och vill göra något åt det, men vet inte hur man kommer vidare.
Det nystartade AI-labbet med finansiering av Kempestiftelserna kan vara ett viktigt verktyg för att komma förbi några av barriärerna. Labbet tar emot externa partners som vill kompetensutvecklas inom AI och samtidigt kan tillhandahålla data som labbet kan analysera, ompaketera och lära av.
En annan väg vidare är att mäta den digitala mognaden, vilket Jonny Holmström hoppas kan underlättas av det nya verktyg de tagit fram. Med hjälp av verktygets fyra mätindikatorer kan ledningsgrupper skapa en gemensam bild av nuläget och få bättre underlag för nästa steg. Ännu ett verktyg är Mistra digital forest academy - ett nyligen initierat utbildningspaket som erbjuds till det svenska skogsbruket.
Jonny avslutade med att dela ut två kängor, den första i riktning mot sin egen hemmamiljö. Universiteten måste dels ta ett större ansvar i att stimulera skogliga start-ups och dels måste de bättre säkerställa att studenterna faktiskt är anställningsbara när de lämnar universitetet. Med tanke på den ständiga teknikutvecklingen är det även viktigt att möjliggöra för människor att återvända för kompetensutveckling efter några år på arbetsmarknaden.
Den andra kängan var i form av ett rent underkännande av skogsutredningen, då den helt och hållet förbiser digitaliseringens roll i skogsbruket. Av skogsutredningen kan man nämligen inte lära sig mer än att digitalisering är viktigt och att det förmodligen kommer mer av det i framtiden. Budskapet till utredarna kunde inte vara tydligare - sådana plattityder hade inte resulterat i något annat än underkänt för Jonnys studenter.
Den efterföljande paneldiskussionen spann vidare på alla de möjligheter som kan öppnas upp om de digitala verktygen används på rätt sätt och, i enlighet med Jonnys skarpa ord, anpassas efter den rådande kulturen. Panelen bestod av Peter Assarsson, general manager Komatsu Forest, Johan Ekenstedt, vd Arboreal, Anna Wallner, projektledare Södra och Jonny Holmström, professor Umeå universitet. Ida Bränngård, skogstjänstechef Stora Enso Skog, skulle ha medverkat men fick förhinder.
Peter Assarsson fick stå branschen till svars för den påstådda datahamstringen och förklarade dilemmat med att det sällan har med det enskilda företagets data att göra - infrastrukturen för att ta emot och kunna bearbeta datan måste också finnas. Vem som grundlägger denna infrastruktur är en fråga utan självklart svar, men Jonny Holmström förespråkade att staten ger uppdraget till Skogforsk, som redan idag gör ett omfattande arbete med skogsdata. Risken finns annars att man förbiser data som en viktig resurs - utöver själva skogsråvaran.
Den inlåsta datan kan alltså hållas delvis ansvarig för branschens tröga utvecklingstakt, men även för bristen på start-ups. Mer och framför allt öppen mätdata skulle ge upphov till en mängd nya affärsidéer där nytänkande företag kan analysera, ompaketera och marknadsföra olika typer av skoglig data, menade panelen samlat. Jonny Holmström rekommenderar storbolagen att satsa på interna inkubatorer för att massera fram idéer från de anställda till så kallade corporate startups.
Nya digitala applikationer har även potential att accelerera utvecklingen mot det som kallas precisionsskogsbruk, tror Johan Ekenstedt som själv står bakom världens största skogliga mobilapp. Men det gäller att våga bryta gamla mönster och arbetssätt. Även Anna Wallner tror på ökad precision, där bättre metoder kan ge bättre resursanvändande. Ett bra exempel är markberedning, precis som filmen visade. Idag markbereder vi ett helt hygge, men med framtidens metoder kan vi se till att bara markbereda där det ska bli en planta som faktiskt växer upp och lagrar kol. Digitalisering och smart dataanalys kan alltså ge oss ett mildare skogsbruk, utan att tumma på produktiviteten.
Panelen enades om att vi om 10 år är en bra bit på väg mot ett verkligt hållbart skogsbruk, med allt smartare användning av digitala verktyg och högre automationsgrad - med både människa och miljö som vinnare.
Del 1: Skogsutredningen - låter vi utredningens detaljer stå i vägen för helheten?
Del 2: Har skogen en roll i den cirkulära ekonomin?
Eller besök Skogens dags hemsida
Hela sändningen går att se på Coeos plattform till och med 3 februari 2021.
