Den 20 januari genomfördes Skogens dag för sjunde året i rad, men första gången digitalt. Även i år hade vi äran att få välkomna H.M. Konung Carl XVI Gustafatt öppna konferensen. Kungen talade varmt om alla de värden som skogen skapar för människor och för Sverige som land. Avslutningsvis talade han om att sättet vi brukar skog idag kommer att påverka kommande generationer och att det därför är viktigt att samlas på detta sätt, att olika intressen kan mötas och att vi lyssnar till den senaste kunskapen för att kunna fatta kloka beslut för framtiden.
Efter att Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson välkomnat de rekordmånga deltagarna (hela 311 anmälda) inleddes det första blocket med fokus på skogsutredningen. Landsbygdsministern Jennie Nilsson var på (digital) plats och berättade om utredningens grunder och det viktiga förankringsarbete som nu kvarstår. Skogsfrågan har under lång tid varit väldigt polariserad, något landsbygdsministern menar är ett uttryck för att många människor bryr sig mycket om skogen. Syftet med skogsutredningen har varit att ta ett helhetsgrepp och Jennie Nilsson önskar att fler aktörer kan lyfta fram både vad som är viktigt ur eget perspektiv - men också sett till helheten.
Allt för många politiker har duckat skogsfrågan; den har juridifierats och makten har förskjutits från politik till juridik. Det hävdade Pär Lärkeryd, VD på Norra Skog. Han välkomnade skogsutredningen och såg beställningen i sig som ett uttryck för att politiken vill plocka hem skogsfrågan igen. Moderatorn Camilla Sandström, till vardags professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, fyllde i och menade att det som har utmärkt skogsfrågan är att debatten förts just utanför politiken. Den politik som förts har i huvudsak varit reaktiv, men hur kan man jobba vidare med frågan på konstruktivt sätt?
Vad tycker våra riksdagspartier om utredningen, ser vi inte skogen för alla träden? Finns det en lösning på konflikten mellan brukande och bevarande? Många, starka och vitt åtskilda åsikter vädrades i debatten som följde mellan Peter Helander (C), Isak From (S), Magnus Oscarsson (KD), Maria Gardfjell (MP) och Elin Segerlind (V).
Äganderätten blev debattens mest omtalade fråga, där några menar att skogsutredningens förslag innebär ett hot för Sveriges skogsägare, medan andra menar att det skydd som grundlagen ger är fullt tillräckligt - men att ersättningsfunktionerna måste bli både schysstare och effektivare.
Även nyckelbiotopsinventeringarna gav anledning till oenigheter bland partierna. Å ena sidan ger förslaget om slopade inventeringar utrymme för mer ändamålsenliga kartläggningar av naturvärden, och å andra sidan riskerar småskogsbrukarna att mista viktigt informationsunderlag för att säkerställa att deras skogar lever upp till de höga miljökrav som ställs på marknaden idag.
Vid sidan om dessa oenigheter fanns förstås också punkter som partierna kunde enas runt, exempelvis att mer skogsråvara behövs för att klara klimathotet - men prisbilden för hållbart producerade produkter återspeglar inte värdet av skogen som resurs. Skogen är helt enkelt för billig. Med nya innovationer och smart teknikomställning som gör det möjligt att ta vara på grot och andra restprodukter från skogsbruket kommer vi en lång väg mot en hållbar skogsindustri, där mindre biomassa bränns och mer tas tillvara i produkter som kan fortsätta agera kolsänkor. Och med ursprungsmärkning, hållbarhetsmärkning och fortsatt höga miljökrav genom hela värdekedjan kan lönsamheten säkras.
Debatten avrundades med en omgång snabba frågor att besvara med hjälp av en grön eller en röd lapp. Fem av fem gröna lappar syntes i bild när frågan ”behöver vi en ny skogspolitik?" ställdes - något som både gladde och förvånade publiken, av chatten att döma. De må vara oense om visionen, men med ett sådant stöd för en ny skogspolitik väcks både hopp och förväntningar. Hoppet grusades dock snabbt av frågan ”kan vi få fred i skogen i vår tid och lösa konflikterna?” - där ingen svarade ett solklart ja.
Enligt Camilla Sandström kan bråket om skogsbruket faktiskt leda till något gott, eftersom alla stora politiska förändringar i historien har föregåtts av en hög konfliktnivå. Kanske kan skogsutredningen utgöra ett stort kliv framåt vad gäller att hämta hem skogsfrågan till politiken - och börja skapa en gemensam vokabulär för ett konstruktivt samtalsklimat.
Del 2: Har skogen en roll i den cirkulära ekonomin?
Del 3: Är teknikutvecklingen vår räddning?
Eller besök Skogens dags hemsida
Hela sändningen går att se på Coeos plattform till och med 3 februari 2021.
Den 20 januari genomfördes Skogens dag för sjunde året i rad, men första gången digitalt. Även i år hade vi äran att få välkomna H.M. Konung Carl XVI Gustafatt öppna konferensen. Kungen talade varmt om alla de värden som skogen skapar för människor och för Sverige som land. Avslutningsvis talade han om att sättet vi brukar skog idag kommer att påverka kommande generationer och att det därför är viktigt att samlas på detta sätt, att olika intressen kan mötas och att vi lyssnar till den senaste kunskapen för att kunna fatta kloka beslut för framtiden.
Efter att Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson välkomnat de rekordmånga deltagarna (hela 311 anmälda) inleddes det första blocket med fokus på skogsutredningen. Landsbygdsministern Jennie Nilsson var på (digital) plats och berättade om utredningens grunder och det viktiga förankringsarbete som nu kvarstår. Skogsfrågan har under lång tid varit väldigt polariserad, något landsbygdsministern menar är ett uttryck för att många människor bryr sig mycket om skogen. Syftet med skogsutredningen har varit att ta ett helhetsgrepp och Jennie Nilsson önskar att fler aktörer kan lyfta fram både vad som är viktigt ur eget perspektiv - men också sett till helheten.
Allt för många politiker har duckat skogsfrågan; den har juridifierats och makten har förskjutits från politik till juridik. Det hävdade Pär Lärkeryd, VD på Norra Skog. Han välkomnade skogsutredningen och såg beställningen i sig som ett uttryck för att politiken vill plocka hem skogsfrågan igen. Moderatorn Camilla Sandström, till vardags professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, fyllde i och menade att det som har utmärkt skogsfrågan är att debatten förts just utanför politiken. Den politik som förts har i huvudsak varit reaktiv, men hur kan man jobba vidare med frågan på konstruktivt sätt?
Vad tycker våra riksdagspartier om utredningen, ser vi inte skogen för alla träden? Finns det en lösning på konflikten mellan brukande och bevarande? Många, starka och vitt åtskilda åsikter vädrades i debatten som följde mellan Peter Helander (C), Isak From (S), Magnus Oscarsson (KD), Maria Gardfjell (MP) och Elin Segerlind (V).
Äganderätten blev debattens mest omtalade fråga, där några menar att skogsutredningens förslag innebär ett hot för Sveriges skogsägare, medan andra menar att det skydd som grundlagen ger är fullt tillräckligt - men att ersättningsfunktionerna måste bli både schysstare och effektivare.
Även nyckelbiotopsinventeringarna gav anledning till oenigheter bland partierna. Å ena sidan ger förslaget om slopade inventeringar utrymme för mer ändamålsenliga kartläggningar av naturvärden, och å andra sidan riskerar småskogsbrukarna att mista viktigt informationsunderlag för att säkerställa att deras skogar lever upp till de höga miljökrav som ställs på marknaden idag.
Vid sidan om dessa oenigheter fanns förstås också punkter som partierna kunde enas runt, exempelvis att mer skogsråvara behövs för att klara klimathotet - men prisbilden för hållbart producerade produkter återspeglar inte värdet av skogen som resurs. Skogen är helt enkelt för billig. Med nya innovationer och smart teknikomställning som gör det möjligt att ta vara på grot och andra restprodukter från skogsbruket kommer vi en lång väg mot en hållbar skogsindustri, där mindre biomassa bränns och mer tas tillvara i produkter som kan fortsätta agera kolsänkor. Och med ursprungsmärkning, hållbarhetsmärkning och fortsatt höga miljökrav genom hela värdekedjan kan lönsamheten säkras.
Debatten avrundades med en omgång snabba frågor att besvara med hjälp av en grön eller en röd lapp. Fem av fem gröna lappar syntes i bild när frågan ”behöver vi en ny skogspolitik?" ställdes - något som både gladde och förvånade publiken, av chatten att döma. De må vara oense om visionen, men med ett sådant stöd för en ny skogspolitik väcks både hopp och förväntningar. Hoppet grusades dock snabbt av frågan ”kan vi få fred i skogen i vår tid och lösa konflikterna?” - där ingen svarade ett solklart ja.
Enligt Camilla Sandström kan bråket om skogsbruket faktiskt leda till något gott, eftersom alla stora politiska förändringar i historien har föregåtts av en hög konfliktnivå. Kanske kan skogsutredningen utgöra ett stort kliv framåt vad gäller att hämta hem skogsfrågan till politiken - och börja skapa en gemensam vokabulär för ett konstruktivt samtalsklimat.
Del 2: Har skogen en roll i den cirkulära ekonomin?
Del 3: Är teknikutvecklingen vår räddning?
Eller besök Skogens dags hemsida
Hela sändningen går att se på Coeos plattform till och med 3 februari 2021.
