Skogens dag
Den 20 januari genomfördes Skogens dag för sjunde året i rad, men första gången digitalt. Från skogsutredningens 50 förslag till tekniken som lösningen på allt och lite till; Skogens dag vände och vred på högaktuella utmaningar - och gav kanske några ledtrådar om framtiden. Det andra blocket gjorde en djupdykning i begreppet cirkulärekonomi och synen på det svenska skogsbruket i ett europeiskt perspektiv.
Dagens andra block inleddes med en enkel, analog och slående pedagogisk presentation av Tomas Lundmark - eller skogens egen Hans Rosling, som konferensdeltagarna utnämnde honom till i chatten. Som professor i skogsskötsel vid SLU ser Tomas allvarligt på de anspråk som görs kopplat till skogen - de är helt enkelt orealistiska. Med hjälp av en träkloss, närmare bestämt en träregel i dimensionerna 45x45 millimeter, lät han förklara vad det är vi har att bråka om - och hur vi kan lösa konflikten.
Träklossen illustrerar Sveriges totala skogsråvara och vardera sida är målad till ett stapeldiagram, där brunt utgör den andel som det aktiva skogsbruket gör anspråk på, ljusgrönt utgör den skyddade skogen. Det gröna däremellan visar hur liten marginal vi har att bråka om. Att öka det ljusgröna fältet innebär snart intrång på det bruna, och vice versa. Träklossen är för kort, skogen räcker inte till att utvidga både produktion och skydd.
Men om det fanns ett sätt att förlänga klossen då, alltså att skapa mer skog? Med effektiv skogsföryngring kan vi förbättra tillväxten med 40% och skapa utrymmet som behövs. Låter det som en utopi? Tomas menar att vi redan har åstadkommit det en gång, i jämförelse med 1950 har vi dubbelt så mycket skogsråvara idag. Beräkningarna visar tydligt att det kan göras igen, med rätt åtgärd på rätt plats och i rätt tid. Och så handlar det om fortsatt höga ambitioner med aktiva skogsägare, menar Tomas.
Jytte Guteland, europaparlamentariker för Socialdemokraterna, bidrog med internationellt perspektiv och menade att skogsfrågorna har blivit allt mer betydande i EUs arbete. Personligen känner hon stor entusiasm inför möjligheterna som öppnas i samband med den stora renoveringsvåg som Europa står inför. Om trä ersätter stål och plast i renoveringsvågen kan två flugor slås med en smäll; energismarta lösningar med utgångspunkt i passivhusteknik, skapade med energismarta material - som dessutom fortsätter att lagra kol under hela byggnadens livstid. Det är att använda skogen på bästa möjliga sätt, menar hon. Om renoveringarna görs med fossila material så ger vi med ena handen och tar med andra.
Vad gäller EU:s inflytande i Sveriges skogspolitik råder stor oro för att europeiska politiker ska begränsa skogsbruket, utan förståelse eller kunskap om hur omfattande Sveriges skogslandskap verkligen är. Jytte Guteland menar att skogspolitiken borde förbli en nationell angelägenhet, särskilt eftersom att det finns alldeles för stora skillnader inom EU, både vad gäller vad man kan och hur skogen ser ut. Däremot behövs starka allianser och större engagemang från fler håll vad gäller skogen.
Blocket om cirkulär ekonomi avslutades med en paneldiskussion, i vilken Tomas och Jytte fick sällskap av Elin Bergman, cirkulär ekonomiexpert WWF och Viveka Beckeman, VD vid Skogsindustrierna. Till skillnad från den politiska debatten om skogsutredningen (länk) präglades denna av en målmedveten samstämmighet. Alla verkar rörande överens om att skogen har en självklar, till och med dubbel roll, i den cirkulära ekonomin. Skogen är i sig cirkulär i sättet den omsätter koldioxid och genom att öka återvinningsgraden av träprodukter kan resursutnyttjandet optimeras och effektiviseras ytterligare.
Viveka Beckeman kopplade tillbaka till Jyttes anförande om Europa och menade att EU startade som ett fredsprojekt i syfte att skydda oss från yttre hot. Just nu är det hotet klimatkrisen. Men vi måste bygga ett verkligt cirkulärt samhälle utifrån både det förnyelsebara och det återvinningsbara och göra upp med slit-och-släng-samhället en gång för alla, hävdade Viveka.
Även Elin Bergman hade starka övertygelser om samhällets cirkulära framtid. I en cirkulär ekonomi finns inte avfall alls, det är lägga resurser på fel ställe. Hon hävdade även att vi måste motarbeta tanken att förbränning är återvinning. I hela den linjära ekonomin slösas det med resurser, och skogen är inget undantag.
För att lyckas ställa om till en biobaserad ekonomi måste våra resurser användas på bästa tänkbara sätt. Kritik riktades mot slösaktigt nyttjande av kvalitetsvirke i andra europeiska länder; exempelvis att bränna rundvirke till biogas. Jytte Guteland poängterade att det måste finnas modeller som hanterar problem som dessa, men att en sådan modell inte ska ge sig på marknader som själva klarar att göra den distinktionen och hanterar virke på ett ändamålsenligt sätt, där Sverige får ses som en föregångare.
Vad gäller just strategier och modeller för nyttjande av skogen inom såväl cirkulära som biobaserade system finns mycket att önska. Den nationella strategin för cirkulär ekonomi nämner inte ens skogen, vilket är anmärkningsvärt. Till och med historielöst, om man frågar Viveka Beckeman. Liksom skogsindustrin lagt grunden för vår välfärd, anser hon att den ska fortsätta vara grunden för vår framtid.
Samtidigt som skogen har en viktig roll för framtidens hållbara samhällen tyckte debattörerna att både skogsindustrin och politiken måste vara ödmjuk inför de stora anspråk som ställs på skogen. Risken är annars stor att det hållbara går förlorat när allt för höga uttag görs i jakten på bioresurserna. En ambitiös målsättning för bioekonomin kräver kraftfulla verktyg i form av verkligt cirkulära system.
Del 1: Skogsutredningen - låter vi utredningens detaljer stå i vägen för helheten?
Del 3: Är teknikutvecklingen vår räddning?
Eller besök Skogens dags hemsida
Hela sändningen går att se på Coeos plattform till och med 3 februari 2021.
Den 20 januari genomfördes Skogens dag för sjunde året i rad, men första gången digitalt. Från skogsutredningens 50 förslag till tekniken som lösningen på allt och lite till; Skogens dag vände och vred på högaktuella utmaningar - och gav kanske några ledtrådar om framtiden. Det andra blocket gjorde en djupdykning i begreppet cirkulärekonomi och synen på det svenska skogsbruket i ett europeiskt perspektiv.
Dagens andra block inleddes med en enkel, analog och slående pedagogisk presentation av Tomas Lundmark - eller skogens egen Hans Rosling, som konferensdeltagarna utnämnde honom till i chatten. Som professor i skogsskötsel vid SLU ser Tomas allvarligt på de anspråk som görs kopplat till skogen - de är helt enkelt orealistiska. Med hjälp av en träkloss, närmare bestämt en träregel i dimensionerna 45x45 millimeter, lät han förklara vad det är vi har att bråka om - och hur vi kan lösa konflikten.
Träklossen illustrerar Sveriges totala skogsråvara och vardera sida är målad till ett stapeldiagram, där brunt utgör den andel som det aktiva skogsbruket gör anspråk på, ljusgrönt utgör den skyddade skogen. Det gröna däremellan visar hur liten marginal vi har att bråka om. Att öka det ljusgröna fältet innebär snart intrång på det bruna, och vice versa. Träklossen är för kort, skogen räcker inte till att utvidga både produktion och skydd.
Men om det fanns ett sätt att förlänga klossen då, alltså att skapa mer skog? Med effektiv skogsföryngring kan vi förbättra tillväxten med 40% och skapa utrymmet som behövs. Låter det som en utopi? Tomas menar att vi redan har åstadkommit det en gång, i jämförelse med 1950 har vi dubbelt så mycket skogsråvara idag. Beräkningarna visar tydligt att det kan göras igen, med rätt åtgärd på rätt plats och i rätt tid. Och så handlar det om fortsatt höga ambitioner med aktiva skogsägare, menar Tomas.
Jytte Guteland, europaparlamentariker för Socialdemokraterna, bidrog med internationellt perspektiv och menade att skogsfrågorna har blivit allt mer betydande i EUs arbete. Personligen känner hon stor entusiasm inför möjligheterna som öppnas i samband med den stora renoveringsvåg som Europa står inför. Om trä ersätter stål och plast i renoveringsvågen kan två flugor slås med en smäll; energismarta lösningar med utgångspunkt i passivhusteknik, skapade med energismarta material - som dessutom fortsätter att lagra kol under hela byggnadens livstid. Det är att använda skogen på bästa möjliga sätt, menar hon. Om renoveringarna görs med fossila material så ger vi med ena handen och tar med andra.
Vad gäller EU:s inflytande i Sveriges skogspolitik råder stor oro för att europeiska politiker ska begränsa skogsbruket, utan förståelse eller kunskap om hur omfattande Sveriges skogslandskap verkligen är. Jytte Guteland menar att skogspolitiken borde förbli en nationell angelägenhet, särskilt eftersom att det finns alldeles för stora skillnader inom EU, både vad gäller vad man kan och hur skogen ser ut. Däremot behövs starka allianser och större engagemang från fler håll vad gäller skogen.
Blocket om cirkulär ekonomi avslutades med en paneldiskussion, i vilken Tomas och Jytte fick sällskap av Elin Bergman, cirkulär ekonomiexpert WWF och Viveka Beckeman, VD vid Skogsindustrierna. Till skillnad från den politiska debatten om skogsutredningen (länk) präglades denna av en målmedveten samstämmighet. Alla verkar rörande överens om att skogen har en självklar, till och med dubbel roll, i den cirkulära ekonomin. Skogen är i sig cirkulär i sättet den omsätter koldioxid och genom att öka återvinningsgraden av träprodukter kan resursutnyttjandet optimeras och effektiviseras ytterligare.
Viveka Beckeman kopplade tillbaka till Jyttes anförande om Europa och menade att EU startade som ett fredsprojekt i syfte att skydda oss från yttre hot. Just nu är det hotet klimatkrisen. Men vi måste bygga ett verkligt cirkulärt samhälle utifrån både det förnyelsebara och det återvinningsbara och göra upp med slit-och-släng-samhället en gång för alla, hävdade Viveka.
Även Elin Bergman hade starka övertygelser om samhällets cirkulära framtid. I en cirkulär ekonomi finns inte avfall alls, det är lägga resurser på fel ställe. Hon hävdade även att vi måste motarbeta tanken att förbränning är återvinning. I hela den linjära ekonomin slösas det med resurser, och skogen är inget undantag.
För att lyckas ställa om till en biobaserad ekonomi måste våra resurser användas på bästa tänkbara sätt. Kritik riktades mot slösaktigt nyttjande av kvalitetsvirke i andra europeiska länder; exempelvis att bränna rundvirke till biogas. Jytte Guteland poängterade att det måste finnas modeller som hanterar problem som dessa, men att en sådan modell inte ska ge sig på marknader som själva klarar att göra den distinktionen och hanterar virke på ett ändamålsenligt sätt, där Sverige får ses som en föregångare.
Vad gäller just strategier och modeller för nyttjande av skogen inom såväl cirkulära som biobaserade system finns mycket att önska. Den nationella strategin för cirkulär ekonomi nämner inte ens skogen, vilket är anmärkningsvärt. Till och med historielöst, om man frågar Viveka Beckeman. Liksom skogsindustrin lagt grunden för vår välfärd, anser hon att den ska fortsätta vara grunden för vår framtid.
Samtidigt som skogen har en viktig roll för framtidens hållbara samhällen tyckte debattörerna att både skogsindustrin och politiken måste vara ödmjuk inför de stora anspråk som ställs på skogen. Risken är annars stor att det hållbara går förlorat när allt för höga uttag görs i jakten på bioresurserna. En ambitiös målsättning för bioekonomin kräver kraftfulla verktyg i form av verkligt cirkulära system.
Del 1: Skogsutredningen - låter vi utredningens detaljer stå i vägen för helheten?
Del 3: Är teknikutvecklingen vår räddning?
Eller besök Skogens dags hemsida
Hela sändningen går att se på Coeos plattform till och med 3 februari 2021.
