Genom en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en ny undersökningsmetod tagits fram. En metod som i sin tur kan leda till nya skogsmaskiner och minskade markskador.
Mark som sammanpressas under tunga maskiner kan bland annat ge upphov till att jorden börjar ruttna. Ett stort problem som på många vis avgör när och hur en skogsmaskin kan köras på olika marker. Tidigare har det varit tidskrävande att undersöka konsekvenserna av skogsmaskinerna och det har saknats instrument som kan bearbeta all data.
Som resultat av en studie har forskare vid SLU nu utvecklat en ny undersökningsmetod som bygger på fotogrammetri. Fotogrammetri innebär att många bilder fotas på ett överlappande sätt i flera lager. Med hjälp av bilderna kan man mäta spårdjup av skogsmaskiners däck på flera nivåer via ett speciellt analysprogram.
Tomas Nordfjell, professor i skogsteknologi vid SLU är en av forskarna bakom studien och han ser många viktiga fördelar med metoden.
– En viktig faktor är att kunna identifiera vilken typ av maskiner som är bättre än andra ur markskadesynpunkt. Andra tydliga fördelar är att det snabbt och korrekt går att undersöka ifall ett avgränsat avverkningsområde har stora markskador eller inte.
Fler positiva efterspel väntas av studien då den belyser frågor som berör många, allt från allmänhet, maskintillverkare, miljörörelser och myndigheter, till skogsbruket själva.
Från studie till potentiella produkter på marknaden
Studien som genomförts av forskarteamet har varit omfattande och på grund av att det i dag saknas kommersiella instrument för att mäta markskador har den även varit tidskrävande.
Vid en eventuell kommersialisering av metoden lyfter Tomas Nordfjell fram möjligheten att använda en flygande drönare för fotograferingen.
– Med drönare kommer man inte att kunna få samma noggrannhet som i denna studie, men fullt tillräckligt för att kunna göra praktiska utvärderingar, säger Tomas Nordfjell.
Ett internationellt samarbete
Studien har även blivit vetenskapligt publicerad i ”Scandinavian Journal Of Forest Research”. Skogstekniska Klustret har bland annat bidragit med en skotare till studiens genomförande, samt andra praktiska saker som har underlättat processen under studiens gång.
I nästa steg kommer Elena Marra – en italiensk student som ingick i forskarteamet i Sverige, numera doktorand vid Florens universitet – fortsätta att studera markskador med hjälp av den nya metoden.
– Elena kommer främst att fokusera på skillnaden i markskador mellan skotning och lunning som är en viktig fråga internationellt, avslutar Tomas Nordfjell.
Fakta skotning och lunning:
Lunning: Terrängtransport av virke där lasten helt eller delvis släpas mot marken. Den maskin som används kallas lunnare och är vanlig eller dominerande i USA och Kanada och den asiatiska delen av Ryssland.
Skotning: Terrängtransport av virke där lasten helt och hållet är upplyft. Den maskin som används kallas skotare och är helt dominerande i Sverige, Finland samt mycket vanlig i t ex Centraleuropa, Australien och Sydamerika
Källa: skogskunskap.se, wikipedia.se, Tomas Nordfjell.
Projektet har genomförts med hjälp av Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation som delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Genom en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en ny undersökningsmetod tagits fram. En metod som i sin tur kan leda till nya skogsmaskiner och minskade markskador.
Mark som sammanpressas under tunga maskiner kan bland annat ge upphov till att jorden börjar ruttna. Ett stort problem som på många vis avgör när och hur en skogsmaskin kan köras på olika marker. Tidigare har det varit tidskrävande att undersöka konsekvenserna av skogsmaskinerna och det har saknats instrument som kan bearbeta all data.
Som resultat av en studie har forskare vid SLU nu utvecklat en ny undersökningsmetod som bygger på fotogrammetri. Fotogrammetri innebär att många bilder fotas på ett överlappande sätt i flera lager. Med hjälp av bilderna kan man mäta spårdjup av skogsmaskiners däck på flera nivåer via ett speciellt analysprogram.
Tomas Nordfjell, professor i skogsteknologi vid SLU är en av forskarna bakom studien och han ser många viktiga fördelar med metoden.
– En viktig faktor är att kunna identifiera vilken typ av maskiner som är bättre än andra ur markskadesynpunkt. Andra tydliga fördelar är att det snabbt och korrekt går att undersöka ifall ett avgränsat avverkningsområde har stora markskador eller inte.
Fler positiva efterspel väntas av studien då den belyser frågor som berör många, allt från allmänhet, maskintillverkare, miljörörelser och myndigheter, till skogsbruket själva.
Från studie till potentiella produkter på marknaden
Studien som genomförts av forskarteamet har varit omfattande och på grund av att det i dag saknas kommersiella instrument för att mäta markskador har den även varit tidskrävande.
Vid en eventuell kommersialisering av metoden lyfter Tomas Nordfjell fram möjligheten att använda en flygande drönare för fotograferingen.
– Med drönare kommer man inte att kunna få samma noggrannhet som i denna studie, men fullt tillräckligt för att kunna göra praktiska utvärderingar, säger Tomas Nordfjell.
Ett internationellt samarbete
Studien har även blivit vetenskapligt publicerad i ”Scandinavian Journal Of Forest Research”. Skogstekniska Klustret har bland annat bidragit med en skotare till studiens genomförande, samt andra praktiska saker som har underlättat processen under studiens gång.
I nästa steg kommer Elena Marra – en italiensk student som ingick i forskarteamet i Sverige, numera doktorand vid Florens universitet – fortsätta att studera markskador med hjälp av den nya metoden.
– Elena kommer främst att fokusera på skillnaden i markskador mellan skotning och lunning som är en viktig fråga internationellt, avslutar Tomas Nordfjell.
Fakta skotning och lunning:
Lunning: Terrängtransport av virke där lasten helt eller delvis släpas mot marken. Den maskin som används kallas lunnare och är vanlig eller dominerande i USA och Kanada och den asiatiska delen av Ryssland.
Skotning: Terrängtransport av virke där lasten helt och hållet är upplyft. Den maskin som används kallas skotare och är helt dominerande i Sverige, Finland samt mycket vanlig i t ex Centraleuropa, Australien och Sydamerika
Källa: skogskunskap.se, wikipedia.se, Tomas Nordfjell.
Projektet har genomförts med hjälp av Skogstekniska klustrets projekt Smart innovation som delfinansieras av bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden.
