Bild: Karin Grönberg, Grafisk Facilitering
Dagen modererades av den briljanta Malin Rönnblom och sällan har ett uppdrag utförts med sådan bravur. Med vaken blick och skarpa frågor, som fler än en gång ställde panelisterna mot väggen, bidrog hon med perspektiv som lyfte dagen flera nivåer.
Det talas ofta om att det är svårt att veta var man ska börja med sitt jämställdhetsarbete - något som kan grundas i det som kallas omedveten okunskap. Med andra ord är många omedvetna om vilka kunskaper de saknar, vilket gör det svårt att veta var man ska börja gräva. Hur lär man sig handskas med problem man själv inte ser eller upplever? Malin menade att bristerna ibland är ännu mer långtgående och pekade på att det snarare är ointresserad omedvetenhet som ligger till grund. Det krävs alltså större intresse, engagemang och initiativtagande för att över huvud taget skaffa sig en medvetenhet om vilka strukturer som råder, för att sedan bygga rätt sorts kunskap om hur de kan tacklas.
Med hjälp av korta pjäser av Profilteatern åskådliggjordes under konferensen hur sexism, ojämställdhet och maktobalanser kan ta sig i uttryck i vardagliga situationer. En manlig kollega tipsar skämtsamt om att framhäva den kvinnliga kroppen i syfte att vinna en affär, ett förbättringsförslag från kontorets enda kvinna nonchaleras bara för att sedan hyllas när det vädras av en man, en kvinna sätts i skräck och tvingas bli den som skapar obekväm stämning då en manlig kollega blir för närgången. Situationerna är vanliga, många och vardagliga - men svåra att relatera till för den som aldrig behövt uppleva dem. Profilteaterns inslag hyllades av många konferensdeltagare för att de på ett målande och gripande sätt skapade just medvetenhet. Det är såhär ojämställdheten ser ut, bortom rapporternas siffror.
Dagen modererades av den briljanta Malin Rönnblom och sällan har ett uppdrag utförts med sådan bravur. Med vaken blick och skarpa frågor, som fler än en gång ställde panelisterna mot väggen, bidrog hon med perspektiv som lyfte dagen flera nivåer.
Det talas ofta om att det är svårt att veta var man ska börja med sitt jämställdhetsarbete - något som kan grundas i det som kallas omedveten okunskap. Med andra ord är många omedvetna om vilka kunskaper de saknar, vilket gör det svårt att veta var man ska börja gräva. Hur lär man sig handskas med problem man själv inte ser eller upplever? Malin menade att bristerna ibland är ännu mer långtgående och pekade på att det snarare är ointresserad omedvetenhet som ligger till grund. Det krävs alltså större intresse, engagemang och initiativtagande för att över huvud taget skaffa sig en medvetenhet om vilka strukturer som råder, för att sedan bygga rätt sorts kunskap om hur de kan tacklas.
Med hjälp av korta pjäser av Profilteatern åskådliggjordes under konferensen hur sexism, ojämställdhet och maktobalanser kan ta sig i uttryck i vardagliga situationer. En manlig kollega tipsar skämtsamt om att framhäva den kvinnliga kroppen i syfte att vinna en affär, ett förbättringsförslag från kontorets enda kvinna nonchaleras bara för att sedan hyllas när det vädras av en man, en kvinna sätts i skräck och tvingas bli den som skapar obekväm stämning då en manlig kollega blir för närgången. Situationerna är vanliga, många och vardagliga - men svåra att relatera till för den som aldrig behövt uppleva dem. Profilteaterns inslag hyllades av många konferensdeltagare för att de på ett målande och gripande sätt skapade just medvetenhet. Det är såhär ojämställdheten ser ut, bortom rapporternas siffror.
I konferensens utvärdering kan läsas att många var såväl förvånade som besvikna över den stora andelen män i talarstolen. Men jämställdhet är inte en kvinnofråga - det är allas fråga. Skogstekniska klustret har under sina 11 år arbetat aktivt för att bidra till att fler ska känna delaktighet och ägandeskap i frågan.
- Det är ett tema som är ständigt aktuellt och drivs av klustret som olika projekt av olika karaktär, för att höja såväl medvetenhet som kunskap om jämställdhet. Nu är det en hygienfaktor och ett ständigt förändringsarbete. Det är en kulturfråga och en kompetensförsörjningsfråga som ska sitta i ryggmärgen. En arbetsplats ska vara attraktiv för både män och kvinnor, gällande såväl fysisk som social arbetsmiljö, säger Gunnar Bålfors, styrelseordförande i Skogstekniska klustret samt föredetta VD för Indexator Rotator Systems i Vindeln.
I ett fullspäckat och rakt igenom starkt konferensprogram är det svårt att välja ut höjdpunkterna, men ett inslag som gjorde skäl för titeln ”Från handling till resultat" var Ida Östenssons presentation av Respekttrappan. Ida har varit en nyckelperson i genomdrivandet av samtyckeslagstiftningen, har grundat både Fatta! och stiftelsen Make Equal och är en av jämställdhetsveriges starkast lysande stjärnor. Make Equal har tagit fram ett praktiskt, lättillgängligt och kostnadsfritt arbetsmaterial som alla företag och organisationer kan använda. Verktyget kallas Respekttrappan och bygger på att medvetandegöra olika typer av diskriminering och tillhandahåller sedan metoder för att aktivt motarbeta dessa mönster.
Make Equal har dessutom utvecklat modellen ”In Inne Ut”, vilken bygger på att företag behöver arbeta med inkludering i flera led av sin verksamhet. In har att göra med rekrytering och vilka som välkomnas in i verksamheten. Inne berör kulturen på företaget, hur människor trivs och hur man får kvinnor att stanna. Och ut handlar om hur företaget kommunicerar sina värden utåt. En del lägger kanske krut på in och ut, men glömmer inne.
Det finns alltså många sätt att arbeta för jämställdhet, både direkta och indirekta. Ett tydligt exempel hittar vi hos Hultdins och Indexator - som båda ingår i samma koncern och har en förhållandevis stor andel kvinnor anställda, men vars resor ser helt olika ut. Josef Alenius, VD för Indexator och tidigare VD även för Hultdins, förklarar:
- Vi har nästan nått samma procentuella fördelning mellan kvinnor och män men med helt olika insatser för Hultdins och Indexator, det är intressant. Hos Indexator, som har svart bälte i jämställdhet har vi arbetat aktivt med projekt och fått 25-27% kvinnor. Hos Hultdins, där vi inte gjort något projekt eller särskilda insatser, har vi 22-24% kvinnor. Det kan bero på flera olika saker.
– Om man kommer över 10 procents-gränsen så släpper det lite automatiskt och arbetet börjar göra sig själv har vi märkt. På Hultdins har vi också haft en ägare som har varit noga med hur vi är mot varandra, vilket språk vi använder och där har exempelvis ”kalendrar” aldrig accepterats. Det har funnits en sådan inarbetad kultur under en lång tid, även om det inte varit jämställdheten som varit drivkraften, det har varit det allmänna förhållningssättet. Det visar att det är viktigt att arbeta med vidare policys och kultur på ett professionellt sätt.
Skogstekniska klustret driver aktivt jämställdhet i alla sina projekt. Dels eftersträvar vi jämn könsfördelning, inkludering och representation i våra projektgrupper, styrgrupper och aktiviteter. Och dels arbetar vi för att de tjänster och produkter vi bidrar till utformas för ökad inkludering. Det kan handla om allt från större föraranpassningar i en maskin så att såväl stora som små kroppar kan köra bekvämt. Men det kan även handla om arbetslivets utformning i ett makroperspektiv. Genom att bidra till automatisering och fjärrstyrning skapas förutsättningar till nya yrkesroller, nya arbetsplatser och nya arbetslag. Med större variation och fler valmöjligheter kan vi även attrahera en större variation av människor att arbeta i branschen.
- Skapa ett konto på Respekttrappan och boka in dina medarbetare på regelbundna arbetspass, förslagsvis en timme i månaden under det kommande året. Det är ingen quick fix, men många små insatser kan ge väldigt goda resultat!
- Ta in en konsult för en workshop eller en jämställdhetsvandring. Varför inte Vkna, som har hjälpt flera av våra företag nå större framgångar i sitt jämställdhetsarbete.
- Säg ifrån när sexistiska skämt dras - det är sällan ”bara ett skämt” för den det skämtas om. Lyssna in din omgivning och ta gemensamt ansvar för allas trivsel.
- Håll frågan levande! Sprid texter, berättelser och fakta både internt och externt och visa att dina medmänniskors erfarenheter har betydelse.
Jämställdhetskonferensen medfinansierades av Skogstekniska klustret genom projektet Företagsdriven skogsinnovation, med finansiering från ERUF, Region Västerbotten och Umeå kommun.
