Illustration: Skogforsk
Det var under ett livesänt seminarium i slutet på 2020 som parterna knöt ihop säcken för projektet Automation för autonom terrängmobilitet (Auto2). Och visst hade projektparterna anledning att vara nöjda med resultaten. Terrängmotorfordonet klarar inte bara av att ta sig fram autonomt, den kan även planera sin rutt med hjälp av terrängdata och kamerasensorer. Dessutom kan den detektera människor som befinner sig runt maskinen. Föraren då? Hen sitter i personalvagnen och följer maskiners framfart med 360 graders vy, med en varm kopp kaffe nära tillhands.
Det var under ett livesänt seminarium i slutet på 2020 som parterna knöt ihop säcken för projektet Automation för autonom terrängmobilitet (Auto2). Och visst hade projektparterna anledning att vara nöjda med resultaten. Terrängmotorfordonet klarar inte bara av att ta sig fram autonomt, den kan även planera sin rutt med hjälp av terrängdata och kamerasensorer. Dessutom kan den detektera människor som befinner sig runt maskinen. Föraren då? Hen sitter i personalvagnen och följer maskiners framfart med 360 graders vy, med en varm kopp kaffe nära tillhands.
För Skogstekniska klustrets del har man varit delaktig i projektet sedan projektet startades upp i slutet på 2018. Anneli Lundmark fick axla rollen som samordnare för ett av arbetspaketen där man granskat och analyserat lagar och regler som kan påverka användandet av autonoma terrängmotorfordon. Tillsammans med RISE, medlemsföretaget Komatsu Forest, Skogforsk och BAE Hägglunds har Anneli tagit fram två rapporter inom ramen för arbetspaketet.
- Man kan beskriva arbetsgruppens uppdrag i två steg där det första steget handlade om att undersöka om, och i sådana fall till vilken utsträckning, som dagens regelverk hindrar implementeringen av autonoma skogsmaskiner. I nästa steg utgick vi från rådande regelverk för att sedan lägga fram lagförslag som vi bedömer kan möjliggöra autonomt terrängarbete i framtiden.
På frågan om det är fritt fram att utveckla skogsmaskiner påminner Anneli om att det trots allt är juridik som vi har att göra med och att svaret blir lite mer komplicerat. Det finns inget i dagens lagstiftning som explicit reglerar implementeringen av autonom körning i terräng. Men detta gäller endast om det finns en förare som kan anses ha kontroll över fordonet.
- Så ja, det finns några saker som vi skulle önska att lagstiftaren justerar för att göra det säkrare för exempelvis maskintillverkarna och framtida investerare att satsa på autonoma maskiner. Däremot har problematiken kring autonoma funnits länge och man återkommer ofta till den nästan filosofiska frågan - vem är föraren. Förr applicerades frågan på förhållandet mellan kusken och hästen, medan vi i dag ställs vi inför en annan situation då föraren kan tänkas sitta i Maldiverna och styra maskinerna på distans.
Arbetsgruppens förhoppning är att man inom kort ska kunna uppnå att skogsmaskiner ska få köra autonomt i skog och terräng som inte är inhägnad och utan att en operatör måste ha full kontroll över fordonet. För att nå detta krävs samordning mellan samhälle, maskintillverkare och lagstiftare. Arbetsgruppen har därför haft sikte på dialog med det högsta hönset - Sveriges lagstiftande församling, och där har de haft tur. Precis när arbetet skulle påbörjas ställde Kommittén för teknologisk innovation & etik (KOMET) en öppen fråga där de bjöd in olika branscher att delge vilka hinder de upplever står i vägen för innovationsutveckling. Som organisation har KOMET ett regeringsuppdrag med syfte att skapa förutsättningar för tekniska utvecklingar och bistå regeringen med stöd för att hantera den accelererande teknikutvecklingen. För arbetsgruppen såg man frågan som ett sätt att nå, men framförallt pusha på, lagstiftarna att möjliggöra terrängkörning utan förare.
- Det var otroligt skönt när vi fick besked om att man gått vidare med vår beskrivning av regelhindret. Vi ingår nu i deras förstudie tillsammans med aktörer från jordbrukssidan som har liknande utmaningar som oss, säger Anneli. Vidare förklarar hon att det är skönt att fler branscher börjar sluta samman för att diskutera gemensamma utmaningar.
Resultatet från arbetspaketet visar på att dagens regelverk är föråldrat och att förändring behöver ske för att fullt ut möjliggöra kommersiella autonoma maskiner. Trots att dessa regeländringar kvarstår för att maskintillverkare och investerare ska känna sig fullt nöjda med lagstiftningen, så är Anneli hoppfull om framtiden.
- Vi ingår i förstudien hos KOMET, ett stort steg för projektet. Sen ingår vi i en samverkansgrupp där vi tillsammans kan jobba för att uppnå förändringar. Jag tror att lagstiftaren kommer inse att det finns så många branscher som står och stampar. Tekniken är inte hindret, det är att regelverket måste anpassas i samma takt. Absolut en flaskhals men jag känner mig trygg med att regelverket kommer komma i kontakt. Frågan är bara när.
Vill du läsa om regelverket för terrängtransporter? Klicka här för att komma till Skogforsks kunskapsbank.
