För att förarlösa skogsmaskiner ska kunna bli verklighet krävs tydliga regler kring ansvar, standarder och certifiering samt robusta säkerhetssystem. Detta visar en analys av nuvarande lagstiftning.

Autonoma maskinsystem har potential att revolutionera svenskt skogsbruk och stärka landets konkurrenskraft. Genom att främja hållbar utveckling och innovation inom detta område kan Sverige positionera sig som en ledande aktör inom både skogsbruk och maskintillverkning.

Som en del i samverkansprojektet Autoplant 3 – autonom skogsföryngring för en hållbar bioekonomi har Skogstekniska klustret i samarbete med Skogforsk analyserat den nuvarande regleringen kring autonoma skogsmaskiner. Studien har resulterat i ett antal rekommendationer för hur lagstiftning och teknikutveckling kan samordnas för att undanröja hinder och möjliggöra kommersialisering inom skogsbruket.

Studien visar att de största hindren för autonoma skogsmaskiner tycks vara en kombination av olika tekniska utmaningar och regulatoriska begräsningar. Det är möjligt att köra autonoma skogsmaskiner i skogen, men det kräver att man uppfyller en rad säkerhets-, miljö- och lagkrav samt att maskinerna genomgår omfattande godkännandeprocesser.

Regelutveckling pågår för att möjliggöra autonoma fordon på EU:s marknad. Ansvar vilar på både lagstiftare och tillverkare för att driva utvecklingen av autonoma maskiner. Lagstiftaren måste erkänna den tekniska utvecklingen, där förarens roll gradvis ersätts av algoritmer och maskinsystem. Samtidigt måste utvecklaren och tillverkaren kunna bevisa och validera att maskinen är säker och kan kommunicera med omgivningen. Först när det är garanterat att maskinerna uppfyller samtliga lagkrav kan autonoma skogsmaskiner tas i produktion.

‍