Utbredd torka, pandemier och flyktingströmmarna så stora att ingen längre ser någon lösning. Det är den värld som majoriteten av de svenska ungdomarna ser framför sig om 30 år.
– Katastrof och hopplöshet – det är framtiden om trettio år enligt våra ungdomar. Särskilt enligt de unga kvinnorna, säger Sofia Rasmussen. Hon är vd för Rasmussen Analys och ligger bakom den nya rapporten ”Ungdomsfokus 2019” som presenterades på Skogens Dag i Stockholm. Men tvärtemot vad många vuxna tror leder den mörka framtidstron inte till att ungdomarna handlingsförlamas:
– För några år sedan sa vi att ungdomar inte demonstrerar längre, utan bara passivt trycker på de sociala mediernas gilla-markeringar. Det var en etablerad sanning – men se på ungdomarnas klimatstrejker på gator och torg idag!
Hela 80% av de intervjuade ungdomarna, som är mellan 15 - 29år, uppger att de har gjort förändringar i sitt liv för att leva mera hållbart, visar undersökningen. De har sänkt sin konsumtion och köper hållbara produkter, de åker mer kollektivt och äter mindre kött. Klimat och miljö har på bara ett år seglat upp som den samhällsfråga som engagerar unga mest idag.
Trots dystopierna valde Marit Bohlin från LRF Ungdom att fokusera på möjligheterna.
– För mig och de medlemmar jag företräder så kan man vända på det och se det positivt. Det visar att unga vill engagera sig, de brinner för klimat och miljö och vi måste ta tillvara på det. Vi är i branschen som binder koldioxid. Det skapar en mening. Jag tror att det kommer att locka ungdomar till de areella näringarna, säger hon.
Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl märker att klimatengagemanget de senaste åren förflyttats från ett individuellt ansvar till att medborgarna i ökad utsträckning kräver ansvarstagande från makthavarna – både inom politiken och näringslivet.
– Jättemånga har under åren vänt sig till oss med frågan om vad de själva kan göra. Men nu inser man att det behövs långsiktiga spel regler och ställer krav på en annan politik. Man kräver också att näringslivet harkoll på sina leveranskedjor. Som unga konsumenter vill de inte bidra till något som är dåligt för klimatet, och de vill veta vad företagen gör för att säkerställa att produktionen verkligen är hållbart, säger hon.
Joakim Kulin vid Umeå Universitet forskar om människors föreställningar, åsikter och beteenden kopplade till miljön och klimatförändringarna. Han blev inte förvånad över undersökningens resultat:
– Däremot är jag förvånad över att så många i vuxenvärlden inte visar tecken på att hålla med. Katastrofen är redan ett faktum. Att höja priset på fossila bränslen kan ta oss ur den här krisen, det är jag övertygad om. Men bara en femtedel av ungdomarna tror på det scenariot.
Text: Elin Fries. Bild: Sverker Johansson/BITZER
Utbredd torka, pandemier och flyktingströmmarna så stora att ingen längre ser någon lösning. Det är den värld som majoriteten av de svenska ungdomarna ser framför sig om 30 år.
– Katastrof och hopplöshet – det är framtiden om trettio år enligt våra ungdomar. Särskilt enligt de unga kvinnorna, säger Sofia Rasmussen. Hon är vd för Rasmussen Analys och ligger bakom den nya rapporten ”Ungdomsfokus 2019” som presenterades på Skogens Dag i Stockholm. Men tvärtemot vad många vuxna tror leder den mörka framtidstron inte till att ungdomarna handlingsförlamas:
– För några år sedan sa vi att ungdomar inte demonstrerar längre, utan bara passivt trycker på de sociala mediernas gilla-markeringar. Det var en etablerad sanning – men se på ungdomarnas klimatstrejker på gator och torg idag!
Hela 80% av de intervjuade ungdomarna, som är mellan 15 - 29år, uppger att de har gjort förändringar i sitt liv för att leva mera hållbart, visar undersökningen. De har sänkt sin konsumtion och köper hållbara produkter, de åker mer kollektivt och äter mindre kött. Klimat och miljö har på bara ett år seglat upp som den samhällsfråga som engagerar unga mest idag.
Trots dystopierna valde Marit Bohlin från LRF Ungdom att fokusera på möjligheterna.
– För mig och de medlemmar jag företräder så kan man vända på det och se det positivt. Det visar att unga vill engagera sig, de brinner för klimat och miljö och vi måste ta tillvara på det. Vi är i branschen som binder koldioxid. Det skapar en mening. Jag tror att det kommer att locka ungdomar till de areella näringarna, säger hon.
Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl märker att klimatengagemanget de senaste åren förflyttats från ett individuellt ansvar till att medborgarna i ökad utsträckning kräver ansvarstagande från makthavarna – både inom politiken och näringslivet.
– Jättemånga har under åren vänt sig till oss med frågan om vad de själva kan göra. Men nu inser man att det behövs långsiktiga spel regler och ställer krav på en annan politik. Man kräver också att näringslivet harkoll på sina leveranskedjor. Som unga konsumenter vill de inte bidra till något som är dåligt för klimatet, och de vill veta vad företagen gör för att säkerställa att produktionen verkligen är hållbart, säger hon.
Joakim Kulin vid Umeå Universitet forskar om människors föreställningar, åsikter och beteenden kopplade till miljön och klimatförändringarna. Han blev inte förvånad över undersökningens resultat:
– Däremot är jag förvånad över att så många i vuxenvärlden inte visar tecken på att hålla med. Katastrofen är redan ett faktum. Att höja priset på fossila bränslen kan ta oss ur den här krisen, det är jag övertygad om. Men bara en femtedel av ungdomarna tror på det scenariot.
Text: Elin Fries. Bild: Sverker Johansson/BITZER
