Foto: Erik Normark
Det pratas allt mer om hyggesfritt skogsbruk. Men vad är det egentligen? Avsaknaden av en enhetlig definition försvårar dialogen mellan sektorns olika aktörer - men även Skogsstyrelsens uppföljning av hur mycket skog som brukas genom hyggesfria metoder. Som ett led i arbetet med att definiera begreppet har Skogstekniska klustret, på uppdrag av Skogsstyrelsen och SLU, genomfört tio fokusgrupper med bred representation från skogssektorns många aktörer.
Dokumentationen från de många och långa samtalen ska nu utgöra ett underlagsmaterial i Skogsstyrelsens fortsatta arbete med att ta fram en välgrundad definition, som har bred acceptans och kan underlätta i dialogen. Uppdraget anförtroddes till Skogstekniska klustret, som i sin tur tagit hjälp av Malin von Essen och Lotta Möller som processledare.
Metodiken utgjordes av fokusgruppssamtal med nio olika intressentgrupper som var och en företrädde antingen skogens upplevelseperspektiv eller skogens naturvärdesperspektiv. Intressentgrupperna bestod av representanter från de fem målgrupperna myndigheter, ideella organisationer, forskare, kommuner och näringen. På detta sätt kan underlaget sorteras utifrån olika perspektiv och olika målgruppers ståndpunkter kan presenteras samlat.
Det pratas allt mer om hyggesfritt skogsbruk. Men vad är det egentligen? Avsaknaden av en enhetlig definition försvårar dialogen mellan sektorns olika aktörer - men även Skogsstyrelsens uppföljning av hur mycket skog som brukas genom hyggesfria metoder. Som ett led i arbetet med att definiera begreppet har Skogstekniska klustret, på uppdrag av Skogsstyrelsen och SLU, genomfört tio fokusgrupper med bred representation från skogssektorns många aktörer.
Dokumentationen från de många och långa samtalen ska nu utgöra ett underlagsmaterial i Skogsstyrelsens fortsatta arbete med att ta fram en välgrundad definition, som har bred acceptans och kan underlätta i dialogen. Uppdraget anförtroddes till Skogstekniska klustret, som i sin tur tagit hjälp av Malin von Essen och Lotta Möller som processledare.
Metodiken utgjordes av fokusgruppssamtal med nio olika intressentgrupper som var och en företrädde antingen skogens upplevelseperspektiv eller skogens naturvärdesperspektiv. Intressentgrupperna bestod av representanter från de fem målgrupperna myndigheter, ideella organisationer, forskare, kommuner och näringen. På detta sätt kan underlaget sorteras utifrån olika perspektiv och olika målgruppers ståndpunkter kan presenteras samlat.
Planeringen ställdes på sin kant när coronapandemin bröt ut, men fokusgrupperna man först trodde skulle ställas in, ställdes istället om. Från fysiska möten till digitala, genom snabb omställningsförmåga och en hel del nytänk. Hela upplägget designades om för att passa bättre i ett digitalt format med deltagare utspridda över hela landet. Den snabba omställningen utgjorde lyckligtvis inga hinder för att rekrytera deltagare; totalt har drygt 50 personer deltagit, från 33 olika organisationer, företag, myndigheter, föreningar, universitet och forskningsinstitut.
Arbetet fortsätter i höst då projektgruppen vid Skogsstyrelsen och SLU kommer att analysera och bearbeta materialet från fokusgrupperna, och presentera ett förslag på en ny definition.
Även om mycket arbete kvarstår innan en definition kan presenteras, har fokusgrupperna givit många nya insikter. I den vardagliga debatten kring skogen och dess klimatnytta diskuteras ofta begreppen naturlighet och biologisk mångfald. Vad är en naturlig skog, hur ser en sådan ut? Hur ser biologisk mångfald ut; är det synonymt med en härlig skog att vistas i?
Något som kanske inte är särskilt förvånande, men som blivit väldigt tydligt under fokusgrupperna, är att olika perspektiv och referensramar kommer att ge upphov till olika preferenser för vilken sorts skog vi ska främja. Ur ett friluftsperspektiv anses vissa egenskaper attraktiva, som kanske står i rak kontrast till vad som anses attraktivt ur ett naturvårdsperspektiv, med hänsyn till exempelvis biologisk mångfald. En härlig skog är alltså inte alltid naturlig, och en naturlig skog behöver definitivt inte upplevas som härlig.
För klustrets del har fokusgrupperna medfört flera mervärden. Arbetssättet gav en unik möjlighet att samla skogens olika intressenter och lyssna in hur framtidens skogsteknik kan anpassas till olika skogsbruksmetoder, och med hänsyn till skogens alla värden. Skogstekniska klustret ska utgöra bryggan mellan maskintillverkarna och näringen i syfte att föra utvecklingen av skogstekniska lösningar framåt. Uppdraget har utgjort en möjlighet att fördjupa förståelsen för hur skogsnäringens aktörer ser på dess framtida utveckling – och vilka tekniska lösningar som kommer att krävas.
För Skogstekniska klustret och våra medlemsföretag är det viktigt att ständigt följa utvecklingen och dialogen kring olika skogsbruksmetoder. Hur kommer vi att bruka skogen i framtiden och med vilka maskiner? Arbetet kopplas till projektet Företagsdriven SkogsInnovation, som medfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden.
Skogstekniska klustret ser med spänning fram emot att ta del av den framtida definitionen och vilka nya utmaningar en sådan kan skapa för våra maskintillverkares räkning. Ett stort lycka till i det fortsatta arbetet önskar vi Skogsstyrelsen och SLU!
