Foto: Jonas Ericson, Umeå universitet
För nionde året i rad anordnades Skogens Dag under ledning av Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå universitet, SLU och Skogstekniska klustret. Arrangörerna kunde med stor glädje hälsa rekordmånga gäster välkomna tillbaka till Grand Hôtel efter ett år som digitalt event och ett år på Berns. Som moderatorer återsåg vi radarparet Camilla Sandström, professor vid Umeå universitet och Sverker Olofsson. I vanlig ordning bjöd arrangörerna på ett fullspäckat program och i publiken fanns engagerade deltagare från såväl myndigheter, akademin, intresseorganisationer som skogsägare och industrirepresentanter.
Under de senaste åren har åsikterna och uppfattningarna om skogen och skogsbruket krockat i den allmänna debatten med polarisering som följd. För arrangörerna har man bejakat det ökade intresset för skogen och sett möjligheten för Skogens dag att vara den arena där de stora frågorna lyfts men också den plats där man diskuterar konkreta lösningar. En del i att ha ett relevant program är att locka politikerna att både delta på scen och att lyssna.
- Skogen och skogsbruket är en fråga för både politiken och näringslivet. Att kunna samla dem under ett och samma tak för att tillsammans prata nya affärsmodeller och lösningar är otroligt värdefullt, säger Skogstekniska klustrets vd, Linda Nyström.
Årets Skogens dag kan ses som en fortsättning på förra årets event som genomfördes på Berns i Stockholm. Spänningarna kring skogspolitiken är fortsatt högaktuella, likaså att hitta lösningar på samhällsutmaningarna. Under 2022 lyfte Skogens dag tankar om marknadslösningar och behovet av nya affärsmodeller. I år valde man att konkretisera dialogen ytterligare och göra tydliga nedstamp hos företagen; hur bidrar de till att lösa kriserna och hur tar vi oss ur skyttegravarna som kännetecknat skogsdebatten de senaste åren. 2030 närmar sig och det är dags att se företagen som en del av samhället, och inte som en isolerad aktör.
- Under tidigare år har vi fokuserat på att samla en bred skara aktörer för att diskutera möjligheter att samarbeta - nu ser vi att vi passerat det steget och kan istället fokusera på hur vi ska göra för att bekämpa våra samhällsutmaningar. Här har vi en förflyttning av skogspolitiken men också bland skogsbranschens aktörer. Nu är det omställning som gäller, på riktigt, säger Anneli Lundmark, projektledare på Skogstekniska klustret och samordnare för Skogens dag.
Förmiddagspasset inleddes med att ge en global inramning genom färska resultat från COP27 respektive COP15 med Torbjörn Ebenhard, forskare och föreståndare för Centrum för biologisk mångfald och Markku Rummukainen, professor och Sveriges representant i klimatpanelen IPCC. Anna Jöborn, vd på Mistra avslutade med att ge forskningsfinansiären Mistras omvärldsanalys och den prioritering som Mistra kommer göra i sina kommande forskningssatsningar.
Prioriteringen och möjligheterna till samexistens mellan de olika markanvändningsformerna diskuterades vidare i panelsamtalet med några av skogens jättar; Henrik Sjölund, vd Holmen, Lotta Lyrå, vd Södra, Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen och Matti Blind-Berg, förbundsordförande SSR. Det är tydligt att skogen och skogsbruket styrs av olika behov, ekonomiska såväl som kulturella och miljömässiga. Samtidigt som det är marknaden och konsumenterna som styr krävs ett regionalt och ett lokalt perspektiv för att på bästa sätt tillvarata skogens möjligheter men också skyldigheter.
Eftermiddagsblocket fokuserade på att presentera goda exempel på den innovationskraft som behövs för att klara samhällsutmaningarna. Under delarna "framtidens skog", "framtidens skogsbruk" och "framtidens industri" fick vi lyssna på hur forskningen jobbar med att ta fram snabbväxande lövträd och hur AI kan hjälpa skogsbruket med ökad hänsyn. Dessutom bjöd Skogstekniska klustrets medlemsföretag Komatsu Forest med Peter Assarsson, general manager research, på en beskrivning av framtidens hållbara skogsmaskin och de prioriteringar som Komatsu gör i dag. Bland annat nämnde Peter det arbete som Skogstekniska klustret inlett tillsammans med medlemsföretagen kring GHG-protokollet. Arbetet är ett direkt svar på den fråga som Linda Nyström ställde till förra årets besökare - har ni koll på era klimatavtryck?
Sista talare för dagen var landsbygdsminister Peter Kullgren som berättade om regeringens skogspolitik under de kommande fyra åren. Budskap som att markäganderätten ska stärkas och att skogspolitiken kommer att reformeras under den här regeringens mandatperiod presenterades. Regeringens utgångspunkt är att EU:s regelverk ska bli lätta att förstå. Han ser dock svårigheter med att behålla balansen mellan produktion och miljö i dagens EU-politik. Statsrådet stannade kvar efter genomfört anförande under minglet och Västerbottensbuffén där samtalet om skogen fortsatte.
För nionde året i rad anordnades Skogens Dag under ledning av Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå universitet, SLU och Skogstekniska klustret. Arrangörerna kunde med stor glädje hälsa rekordmånga gäster välkomna tillbaka till Grand Hôtel efter ett år som digitalt event och ett år på Berns. Som moderatorer återsåg vi radarparet Camilla Sandström, professor vid Umeå universitet och Sverker Olofsson. I vanlig ordning bjöd arrangörerna på ett fullspäckat program och i publiken fanns engagerade deltagare från såväl myndigheter, akademin, intresseorganisationer som skogsägare och industrirepresentanter.
Under de senaste åren har åsikterna och uppfattningarna om skogen och skogsbruket krockat i den allmänna debatten med polarisering som följd. För arrangörerna har man bejakat det ökade intresset för skogen och sett möjligheten för Skogens dag att vara den arena där de stora frågorna lyfts men också den plats där man diskuterar konkreta lösningar. En del i att ha ett relevant program är att locka politikerna att både delta på scen och att lyssna.
- Skogen och skogsbruket är en fråga för både politiken och näringslivet. Att kunna samla dem under ett och samma tak för att tillsammans prata nya affärsmodeller och lösningar är otroligt värdefullt, säger Skogstekniska klustrets vd, Linda Nyström.
Årets Skogens dag kan ses som en fortsättning på förra årets event som genomfördes på Berns i Stockholm. Spänningarna kring skogspolitiken är fortsatt högaktuella, likaså att hitta lösningar på samhällsutmaningarna. Under 2022 lyfte Skogens dag tankar om marknadslösningar och behovet av nya affärsmodeller. I år valde man att konkretisera dialogen ytterligare och göra tydliga nedstamp hos företagen; hur bidrar de till att lösa kriserna och hur tar vi oss ur skyttegravarna som kännetecknat skogsdebatten de senaste åren. 2030 närmar sig och det är dags att se företagen som en del av samhället, och inte som en isolerad aktör.
- Under tidigare år har vi fokuserat på att samla en bred skara aktörer för att diskutera möjligheter att samarbeta - nu ser vi att vi passerat det steget och kan istället fokusera på hur vi ska göra för att bekämpa våra samhällsutmaningar. Här har vi en förflyttning av skogspolitiken men också bland skogsbranschens aktörer. Nu är det omställning som gäller, på riktigt, säger Anneli Lundmark, projektledare på Skogstekniska klustret och samordnare för Skogens dag.
Förmiddagspasset inleddes med att ge en global inramning genom färska resultat från COP27 respektive COP15 med Torbjörn Ebenhard, forskare och föreståndare för Centrum för biologisk mångfald och Markku Rummukainen, professor och Sveriges representant i klimatpanelen IPCC. Anna Jöborn, vd på Mistra avslutade med att ge forskningsfinansiären Mistras omvärldsanalys och den prioritering som Mistra kommer göra i sina kommande forskningssatsningar.
Prioriteringen och möjligheterna till samexistens mellan de olika markanvändningsformerna diskuterades vidare i panelsamtalet med några av skogens jättar; Henrik Sjölund, vd Holmen, Lotta Lyrå, vd Södra, Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen och Matti Blind-Berg, förbundsordförande SSR. Det är tydligt att skogen och skogsbruket styrs av olika behov, ekonomiska såväl som kulturella och miljömässiga. Samtidigt som det är marknaden och konsumenterna som styr krävs ett regionalt och ett lokalt perspektiv för att på bästa sätt tillvarata skogens möjligheter men också skyldigheter.
Eftermiddagsblocket fokuserade på att presentera goda exempel på den innovationskraft som behövs för att klara samhällsutmaningarna. Under delarna "framtidens skog", "framtidens skogsbruk" och "framtidens industri" fick vi lyssna på hur forskningen jobbar med att ta fram snabbväxande lövträd och hur AI kan hjälpa skogsbruket med ökad hänsyn. Dessutom bjöd Skogstekniska klustrets medlemsföretag Komatsu Forest med Peter Assarsson, general manager research, på en beskrivning av framtidens hållbara skogsmaskin och de prioriteringar som Komatsu gör i dag. Bland annat nämnde Peter det arbete som Skogstekniska klustret inlett tillsammans med medlemsföretagen kring GHG-protokollet. Arbetet är ett direkt svar på den fråga som Linda Nyström ställde till förra årets besökare - har ni koll på era klimatavtryck?
Sista talare för dagen var landsbygdsminister Peter Kullgren som berättade om regeringens skogspolitik under de kommande fyra åren. Budskap som att markäganderätten ska stärkas och att skogspolitiken kommer att reformeras under den här regeringens mandatperiod presenterades. Regeringens utgångspunkt är att EU:s regelverk ska bli lätta att förstå. Han ser dock svårigheter med att behålla balansen mellan produktion och miljö i dagens EU-politik. Statsrådet stannade kvar efter genomfört anförande under minglet och Västerbottensbuffén där samtalet om skogen fortsatte.
