En interaktiv prototyp
Studenternas uppgift var att designa ett förarstöd för skördarföraren, med fokus på informationsförmedling. Bakgrunden är att skogsmaskinförare, särskilt de som kör skördare, har en mycket komplex arbetsmiljö. Ökade krav på arbetet tillsammans med fler beslutsstöd och mer information som resulterar i en hög kognitiv belastning för föraren. Studenternas uppgift var att titta på gränssnitten människa – maskin för att se hur man skulle kunna hjälpa föraren att fatta rätt beslut i stunden och samtidigt skapa en bättre kognitiv arbetsmiljö. Tidshorisonten studenterna fick för att skapa lösningarna var inom en nära framtid, ca 3–5 år.
Hur kan föraren få stöd i att fatta bättre och mer hållbara beslut vid avverkning utan att bli överbelastad med information?
Samarbetet inleddes med en kick-off på Skogstekniska klustrets kontor den 9 november där studenterna hälsades välkomna av Amanda Löfdahl och fick en snabbkurs i svenskt skogsbruk och skogsteknik av Björn Edlund. Kick-offen följdes av två intensiva dagar i fält. Första dagen gick bussturen till ett snöigt Lycksele och vidare med bil till en gallrings- och en slutavverkningsplats. Där fick de bland annat träffa förarna Sandra Lindström och Albin Werner som arbetar för Sveaskog. De höll på att fixa en trasig skördarkran när vi anlände men det var snabbt åtgärdat med lite hjälp från Nils Nilsson, chefen för Sveaskogs egna maskinlag i Västerbotten. Under deras lunch kunde studenterna få en pratstund med förarna om deras bakgrund och arbete. Efteråt behövde de återgå tillarbetet och då tog Sandra med sig studenterna in i skördaren för att de skulle få uppleva hur det var att sitta med i maskinen när hon arbetade. Ett besök på Lycksele Skogs- och samemuseum hanns också med innan det var dags att ta bussen hemåt igen.
Andra dagen gick turen till Vännäs och ytterligare en avverkningsplats där studenterna fick träffa maskinförarstudenter från Liljaskolan och intervjua och observera dem i deras arbete. Därefter besökte vi Liljaskolan där studenterna fick testa skördarsimulatorer med läraren My Granbom. Därigenom fick de en förståelse av hur invecklat det är att manövrera en skogsmaskin.
Under eftermiddagen besökte vi våra medlemmar Komatsu forest och Vimek för att visa studenterna maskintillverkare av skördare och visa på deras utmaningar. Studenterna hade betydelsefulla diskussioner med cheferna Peter Assarsson, Komatsu, och Johannes Nilsson, Vimek, om sina projekt och de försåg studenterna med nya insikter.
Efter dessa intensiva dagar med introduktion och fältbesök blev det dags för studenterna att sätta sig ner tillsammans på skolan med allt sitt förarbetsmaterial och skissa på lösningar och idéer.
Det hölls en mittpresentation i Skogstekniska klustrets lokaler den 24 november där studenterna fick chans att vädra sina idéer och fås feedback av besökare från maskintillverkare, forskare och skogsexperter. Den slutliga presentationen av deras färdiga prototyper hölls på Designhögskolan den 15 december. Tre grupper med tre olika lösningar presenterade sina prototyper.
Såhär presenterar en av grupperna själva sin lösning:
by Mina Rostami, Regina Gensinger & Marie Spreitzer
Ett system
Open Forest är en öppen, decentraliserad karta. Detta gör att data kan lagras på ett transparent och långvarigt sätt som kommer att driva nästa avverkningscirkel och göra det möjligt för olika aktörer att samlas för att arbeta med framtiden för svenska skogar.
Låt oss presentera dig för våra fyra inblandade personer för att förklara hur detta system ser ut för olika intressenter:
· skogsägaren: Per
· planeraren: Emelie
· skördarföraren: Sandra
· intressenterna: Amanda (en del av samebyn), Linda (samhällsrepresentant) & Viktor (expert på biologisk mångfald)
Planering
· Per vill börja avverka i sin skog. Han tar fram sin telefon och markerar sin mark redo för avverkning i Open forest.
· Amanda, Linda & Viktor får en inbjudan att titta på detta nymarkerade område på sina telefoner.
· De har nu chansen att lägga till kommentarer och framföra sina åsikter.
· Emelie är på väg dit för att titta på området och förbereda avverkningsplanen.
· När hon går genom skogen använder hon sin surfplatta för att läsa kommentarerna.
· Surfplattan använder hon sedan för att markera olika träd genom en AR-funktion* så att skördarförarna vet vilka träd de ska lämna och vilka områden de inte ska köra i.
Avverkningen
· Sandra kommer till avverkningsplatsen. Medan hon kör kan hon se genom vindrutan som visar henne två typer av information:
· Det finns träd markerade med orange. Det är träd som ska lämnas;
· Träd markerade i cyan är de träd som systemet föreslår att hon ska avverka eftersom de är defekta;
· Och för restertande träd som inte är markerade har hon rätten att bestämma vilka som ska tas eller lämnas.
Feedback
· Allt eftersom får Sandra input från systemet om hur många träd hon lämnade och hur väl hon tog hänsyn till trädtätheten och den biologiska mångfalden.
· Systemet uppdaterar också kartan i realtid. Det ger Amanda, Linda & Viktor en chans att se vad som avverkas.
· De kan nu ge feedback om hur nöjda de är med avverkningen, vilket hjälper företaget att förbättra sitt samarbete
Det här designprojektet är finansierat av skogsbolagen Holmen, Sveaskog och SCA genom projektet Skogens nya innovationer och genomfört med Designhögskolan, Liljaskolan och klustrets medlemmar (i första hand Komatsu och Vimek).
*AR står för Augmented reality, förstärkt verklighet på svenska, och kan beskrivas som att man lägger ett digitalt filter på verkligheten. Tekniken använder sig av mobilens kamera och användare kan på så sätt se bilder, 3D-föremål, grafik med mera som inte finns där i verkligheten.
Studenternas uppgift var att designa ett förarstöd för skördarföraren, med fokus på informationsförmedling. Bakgrunden är att skogsmaskinförare, särskilt de som kör skördare, har en mycket komplex arbetsmiljö. Ökade krav på arbetet tillsammans med fler beslutsstöd och mer information som resulterar i en hög kognitiv belastning för föraren. Studenternas uppgift var att titta på gränssnitten människa – maskin för att se hur man skulle kunna hjälpa föraren att fatta rätt beslut i stunden och samtidigt skapa en bättre kognitiv arbetsmiljö. Tidshorisonten studenterna fick för att skapa lösningarna var inom en nära framtid, ca 3–5 år.
Hur kan föraren få stöd i att fatta bättre och mer hållbara beslut vid avverkning utan att bli överbelastad med information?
Samarbetet inleddes med en kick-off på Skogstekniska klustrets kontor den 9 november där studenterna hälsades välkomna av Amanda Löfdahl och fick en snabbkurs i svenskt skogsbruk och skogsteknik av Björn Edlund. Kick-offen följdes av två intensiva dagar i fält. Första dagen gick bussturen till ett snöigt Lycksele och vidare med bil till en gallrings- och en slutavverkningsplats. Där fick de bland annat träffa förarna Sandra Lindström och Albin Werner som arbetar för Sveaskog. De höll på att fixa en trasig skördarkran när vi anlände men det var snabbt åtgärdat med lite hjälp från Nils Nilsson, chefen för Sveaskogs egna maskinlag i Västerbotten. Under deras lunch kunde studenterna få en pratstund med förarna om deras bakgrund och arbete. Efteråt behövde de återgå tillarbetet och då tog Sandra med sig studenterna in i skördaren för att de skulle få uppleva hur det var att sitta med i maskinen när hon arbetade. Ett besök på Lycksele Skogs- och samemuseum hanns också med innan det var dags att ta bussen hemåt igen.
Andra dagen gick turen till Vännäs och ytterligare en avverkningsplats där studenterna fick träffa maskinförarstudenter från Liljaskolan och intervjua och observera dem i deras arbete. Därefter besökte vi Liljaskolan där studenterna fick testa skördarsimulatorer med läraren My Granbom. Därigenom fick de en förståelse av hur invecklat det är att manövrera en skogsmaskin.
Under eftermiddagen besökte vi våra medlemmar Komatsu forest och Vimek för att visa studenterna maskintillverkare av skördare och visa på deras utmaningar. Studenterna hade betydelsefulla diskussioner med cheferna Peter Assarsson, Komatsu, och Johannes Nilsson, Vimek, om sina projekt och de försåg studenterna med nya insikter.
Efter dessa intensiva dagar med introduktion och fältbesök blev det dags för studenterna att sätta sig ner tillsammans på skolan med allt sitt förarbetsmaterial och skissa på lösningar och idéer.
Det hölls en mittpresentation i Skogstekniska klustrets lokaler den 24 november där studenterna fick chans att vädra sina idéer och fås feedback av besökare från maskintillverkare, forskare och skogsexperter. Den slutliga presentationen av deras färdiga prototyper hölls på Designhögskolan den 15 december. Tre grupper med tre olika lösningar presenterade sina prototyper.
Såhär presenterar en av grupperna själva sin lösning:
by Mina Rostami, Regina Gensinger & Marie Spreitzer
Ett system
Open Forest är en öppen, decentraliserad karta. Detta gör att data kan lagras på ett transparent och långvarigt sätt som kommer att driva nästa avverkningscirkel och göra det möjligt för olika aktörer att samlas för att arbeta med framtiden för svenska skogar.
Låt oss presentera dig för våra fyra inblandade personer för att förklara hur detta system ser ut för olika intressenter:
· skogsägaren: Per
· planeraren: Emelie
· skördarföraren: Sandra
· intressenterna: Amanda (en del av samebyn), Linda (samhällsrepresentant) & Viktor (expert på biologisk mångfald)
Planering
· Per vill börja avverka i sin skog. Han tar fram sin telefon och markerar sin mark redo för avverkning i Open forest.
· Amanda, Linda & Viktor får en inbjudan att titta på detta nymarkerade område på sina telefoner.
· De har nu chansen att lägga till kommentarer och framföra sina åsikter.
· Emelie är på väg dit för att titta på området och förbereda avverkningsplanen.
· När hon går genom skogen använder hon sin surfplatta för att läsa kommentarerna.
· Surfplattan använder hon sedan för att markera olika träd genom en AR-funktion* så att skördarförarna vet vilka träd de ska lämna och vilka områden de inte ska köra i.
Avverkningen
· Sandra kommer till avverkningsplatsen. Medan hon kör kan hon se genom vindrutan som visar henne två typer av information:
· Det finns träd markerade med orange. Det är träd som ska lämnas;
· Träd markerade i cyan är de träd som systemet föreslår att hon ska avverka eftersom de är defekta;
· Och för restertande träd som inte är markerade har hon rätten att bestämma vilka som ska tas eller lämnas.
Feedback
· Allt eftersom får Sandra input från systemet om hur många träd hon lämnade och hur väl hon tog hänsyn till trädtätheten och den biologiska mångfalden.
· Systemet uppdaterar också kartan i realtid. Det ger Amanda, Linda & Viktor en chans att se vad som avverkas.
· De kan nu ge feedback om hur nöjda de är med avverkningen, vilket hjälper företaget att förbättra sitt samarbete
Det här designprojektet är finansierat av skogsbolagen Holmen, Sveaskog och SCA genom projektet Skogens nya innovationer och genomfört med Designhögskolan, Liljaskolan och klustrets medlemmar (i första hand Komatsu och Vimek).
*AR står för Augmented reality, förstärkt verklighet på svenska, och kan beskrivas som att man lägger ett digitalt filter på verkligheten. Tekniken använder sig av mobilens kamera och användare kan på så sätt se bilder, 3D-föremål, grafik med mera som inte finns där i verkligheten.
