Foto: Lorem Ipsum
Under åren har han granskat över 50 ansökningar och varit med och fördelat över nio miljoner kronor i projektmedel. Allt började i Sundsvall våren 2014, då Jan deltog på en presentation av den så kallade Sveaskogsatsningen som pågått i fyra år. "Tanken som Skogstekniska klustret hade var väl att väcka intresse för projektet så att det kunde bli en fortsättning", förklarar Jan och medger att besöket i Sundsvall övertygade.
Han slogs av hur stor nytta som kunde skapas med begränsade medel – genom många små projekt och många nya patent. Väl hemma i Holmen Skogs ledningsgrupp presenterade Jan en möjlighet för företaget att vara med och påverka framtida innovationer och det med snabba resultat. Förslaget föll i god jord och det beslutades att Holmen skulle kliva in som medfinansiär i projektet Skogens Nya Innovationer (SNI) – uppföljningen till Sveaskogsatsningen. Medverkan i projektet blev ett led i arbetet med forskning och utveckling på Holmen. I samma veva involverades även SCA och en finansiär blev tre.
Under åren har han granskat över 50 ansökningar och varit med och fördelat över nio miljoner kronor i projektmedel. Allt började i Sundsvall våren 2014, då Jan deltog på en presentation av den så kallade Sveaskogsatsningen som pågått i fyra år. "Tanken som Skogstekniska klustret hade var väl att väcka intresse för projektet så att det kunde bli en fortsättning", förklarar Jan och medger att besöket i Sundsvall övertygade.
Han slogs av hur stor nytta som kunde skapas med begränsade medel – genom många små projekt och många nya patent. Väl hemma i Holmen Skogs ledningsgrupp presenterade Jan en möjlighet för företaget att vara med och påverka framtida innovationer och det med snabba resultat. Förslaget föll i god jord och det beslutades att Holmen skulle kliva in som medfinansiär i projektet Skogens Nya Innovationer (SNI) – uppföljningen till Sveaskogsatsningen. Medverkan i projektet blev ett led i arbetet med forskning och utveckling på Holmen. I samma veva involverades även SCA och en finansiär blev tre.
Om du nu ser tillbaka på de sex år som gått sedan den där presentationen i Sundsvall, vad har det faktiskt inneburit både för dig och för Holmen att vara delaktiga i SNI?
- Först och främst har det inneburit en unik möjlighet att påverka skogsbrukets utveckling på ett väldigt direkt sätt. Styrkan med SNI är de korta beslutsvägarna och att även små idéer kan växa till något riktigt bra, säger Jan.
Han förklarar att vissa projekt har givit direkt nytta till branschen, och andra har bidragit till mer generell kunskapsuppbyggnad. En snabbkoppling till Drivaren som togs fram 2014 är ett exempel på snabb och direkt nytta, med stort mervärde. Projektets mål var att utveckla en enkel och driftsäker snabbkoppling som gjorde det möjligt att byta verktyg mellan ett skördaraggregat och en skotargrip på Drivaren. Den nya snabbkopplingen kunde öka effektiviteten med hela 10 procent berättar Jan.
En annan framgång är förstås de många samarbeten som initierats och utvecklats inom projektets ramar. Jan framhåller särskilt samarbetet med Designhögskolan och menar att det varit viktigt för hela branschen. Men också för Holmen Skog direkt eftersom att det skapat en genväg till forskare, lärare och studenter. För Holmen har det inneburit många lärdomar, bland annat inom metodik i kreativ innovation och problemlösning.
Nu på senare år har simulering och visualisering seglat upp med den snabba teknikutvecklingen, vilket Jan tycker har väldigt stort värde för skogsbruket.
- Man kan virtuellt testa nya maskinkoncept utan att behöva bygga dem. Utveckling av simulatormiljöer ökar möjligheterna till relevant inlärning för maskinförare men också till att öka attraktiviteten för skogsbruket och visa en ny sida av att jobba med skog. Det är ett viktigt steg som har tagits de senaste åren, och ett bra sätt att effektivisera utvecklingen.
Foto: Leif Wikberg
Hur skulle du vilja att SNI, och Skogstekniska Klustret som helhet, utvecklas framåt?
- Det finns några områden där SNI och klustret redan gör avtryck som jag tror kommer bli ännu viktigare framgent, och det är dels jämställdhet och dels branschens attraktivitet och kompetensförsörjning. Det vill jag verkligen uppmuntra till att fortsätta jobba aktivt med och här är Skogstekniska Klustret en väldigt viktig aktör. Jag hoppas att ni kan kliva fram ännu mer och bli opinionsbildare!
Förutom att fortsätta pusha på utvecklingen inom jämställdhet och kompetensförsörjning för att locka nya människor till branschen, tycker Jan även att det är viktigt att fokusera på människans roll parallellt med teknikutvecklingen.
"Det är viktigt att vi visar att det är människan det hänger på - det är inte bara hydraulik och stål."
Jan menar att Skogsbruket är och alltid kommer vara beroende av människor. Men tekniken ska förenkla för oss och göra det säkrare, mer miljövänligt och roligare att arbeta med skog.
- Att underlätta för människor att jobba i skogen görs inte bara genom ingenjörskonst, utan även genom jämställdhet och kompetensförsörjning. Vi måste tänka på interaktioner mellan människor så väl som interaktionen mellan människa och maskin om omvärlden ska förstå att skogen är en fantastisk arbetsplats, avslutar Jan.
Jan är kvar inom Holmen Skog, men vill gärna ge chansen för någon annan att bidra till Skogens nya innovationer och lämnar därför över platsen till Holmens skogstekniska chef Jonas Eriksson.
- Jan har betytt väldigt mycket under de här åren. Han har alltid bidragit med kloka inspel och kreativa idéer. Det känns förstås tråkigt att han lämnar styrgruppen, men nu ser vi fram emot att välkomna Jonas till ett minst lika givande samarbete framöver, säger Skogstekniska klustrets VD Linda Nyström.
Holmens kunskapsskogar är mark som är utsedd specifikt för att samla in och sprida kunskap om skogen. Varje landskapsavsnitt är utvalt på grund av dess specifika biologiska förutsättningar. Hör Jan berätta mer här!
